Har sparat och längtat efter långt långt hår i många år och nu när det är långt, nästan ända ner till svanken är det bara besvärligt. Det trasslar, tovar och är galet svårt att få till i annat än toffs. Kan lova er som längtar att det är INTE kul och skulle inte ens våga tänka tanken om att sätta spray i det.
Jag vet att det bara är hår och växer ut medan en tatuering varar för evigt och piercingar ger ärr när man tar bort dom.
Det är inte bara hår om man ångrar sig eller blir galet missnöjd.
Önskar så innerligt att jag både hade utseendet och modet att bära upp en sån här frisyr!
Jag närmar mig sakta men säkert 30, har barn och vill inte vara en sån som håller kvar i ugndomsdrömmar utan åldras med värdighet. Det lät hemskt! Men så är det ju.
Nu är inte heller tanken att jag ska gå och bli 85år över en natt heller utan kanske mer passande min ålder.
Tycker nästan det är pinsamt att se de som så desperat försöker göra sig yngre, smalare och vackrare så de inte har tid att vara förälder eller att vara lyckliga. Är man så himla missnöjd med sig själv så man måste ägna varenda dag åt att hetsbanta, sminka sig och matcha kläder kanske inte problemet sitter i utseendet utan i huvudet!
Visst jag måste gå ner i vikt men det är endast av hälsoskäl och jag är väl bara människa så det är klart att jag också är ytlig till viss del FAST jag är inte naiv och tror att jag kan bli 15-20-25 igen. Släpp det och gå vidare bara.
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar